Dags att avverka? Tänk på det här!

Har du ett bestånd där det börjar bli dags för föryngrings­avverkning? Pontus Larsson, produktions- och virkeschef på Skogssällskapet, ger svar på några vanliga frågeställningar som skogsägare har.

Avverka eller avvakta?

En av de vanligaste frågorna som markägarna ställer är om tidpunkten för avverkning är den rätta. Ska jag passa på att avverka nu? Eller är det smartare att vänta på bättre priser?

– Det aktuella tillståndet och marknadssituationen är förstås alltid avgörande. Ett generellt råd är att försöka behålla kontinuiteten i skogsskötseln oavsett konjunktursvängningarna.

– Erfarenheten visar att de skogsägare som bibehåller en jämn avverkningstakt och inte överhåller skog vanligen får den bästa avkastningen. Att tro att man alltid ska kunna pricka in det allra högsta läget på virkespriskurvan är ofta alltför chansartat. Finns det dessutom risk att beståndet drabbas av barkborreangrepp eller andra skador är det ytterligare ett skäl att inte vänta för länge med en slutavverkning, säger Pontus Larsson.

Försäljningsformer för avverkning – vad ska jag välja?

Då man som skogsägare ska välja försäljnings- och kontraktsform för avverkningen är det särskilt viktigt att ta hjälp av en erfaren rådgivare.

– Varje försäljningsform, som rotposter, avverknings­uppdrag eller leveransvirke, har sina för- och nackdelar. Ofta är det svårt att jämföra anbuden från köparna, till exempel om de anger pris i olika måttenheter som m³sk, m³to eller m³fub*.

– Lika viktigt är att undersöka vad som ingår i priset. Är det inklusive vrak, det vill säga den volym av virket som inte uppfyller kraven för vad den klassats som? Vilka sortiment ska avverkas för att nå målet med en så hög timmerandel som möjligt? Detta styrs givetvis av beståndets beskaffenhet, men är även beroende på vilken aptering entreprenören använder då den är kopplad mot den slutförbrukande industrin. Timmerandelen kan variera vid en avverkning, en ungefärlig uppskattning är att det varierar mellan 50 – 85 %. Rådet är därför att ta professionell hjälp så du får ut rätt kvalitet och sortiment till rätt pris.

Vad bör man främst tänka på inför avverkningen?

Det grundläggande är att man själv ställer sig frågan ”Hur vill jag att min framtida skog ska se ut”, framhåller Pontus Larsson.

– Fokus ligger vanligen på virkesproduktionen, men även på möjligheterna att skapa en mer varierad skog genom att lämna kvar trädgrupper, fröträdsställningar, kantzoner med mera. Det kan även handla om hur man bäst kan gynna andra intressen som jakt och friluftsliv.

– Viktigt är också att man i god tid skaffar sin en bild av skogsvägar och avläggsplatser och vilka nya insatser som krävs. Sådana insatser brukar vara bra investeringar som reducerar avverkningskostnaderna och höjer värdet på skogsfastigheten.

Vad behöver entreprenören veta?

Entreprenören behöver ha ett traktdirektiv och kartor inför avverkningen, som visar exakt vilken hänsyn som ska tas till våtmarker, rödlistade arter, nyckelbiotoper, kulturlämningar med mera. Om du har en skogsförvaltare sköter hen såklart detta åt dig.

– Om du har Skogssällskapet som förvaltare behöver du som markägare egentligen bara komplettera med mer personliga önskemål om vad som bör undantas, till exempel svampställen, någon plats i skogen som har extra emotionellt värde, estetiska huggningar, eller om det finns andra oskrivna aspekter att beakta som till exempel muntliga överenskommelser med grannar.

När ska jag ta itu med föryngringen?

­­Det enkla svaret är: Så snart det bara går. Att vänta med återbeskogningen betyder förlorad produktion, menar Pontus.

– Planeringen av föryngringen ska därför vara avklarad innan avverkningen sätter igång. En rad beslut måste tas om plantval, sådd, trädslag, markberedning mm. Då måste jag ställa mig frågor som: Hur skall min framtida skog se ut? Hur skyddar jag plantor från angrepp? Vilka förband skall jag plantera? Är det något område som ska se annorlunda ut? Och mycket annat. Ett tips är att vara ute i god tid med plantbeställningen. Vill man satsa på förädlade plantor, vilket vi brukar rekommendera, finns det annars risk för att det är slutsålt när det är dags för plantering.

Skogsägaren i främsta rummet

Den här typen av dialog mellan kunden och förvaltaren är grundläggande för Skogssällskapets skogsförvaltning.

– Vår verksamhet grundas på ett förtroende som byggts upp under lång tid. Att vi inte har ägarintresse i någon virkesförbrukande industri är uppskattat. Den friheten innebär att skogsägarens intresse alltid sätts i främsta rummet, konstaterar Pontus Larsson.

Text: Anders Thorén