Skogsägaren som satsar på hälsokost i björkbeståndet

Uthuggen sprängticka. Foto: Per Fenger-Krog

Uthuggen sprängticka. Foto: Per Fenger-Krog

När Sverker Johansson köpte skog för några år sedan såg han inte hur den skulle kunna ge avkastning de närmaste 20 åren. Men så föddes idén om att ympa sprängticka i ett par hektar björkskog – en satsning som ser ut att kunna ge god lönsamhet på kort tid.

Sverker Johansson. Foto: Per Fenger-Krog

Sverker Johansson

– Vi satsar cirka 50 000 kronor per hektar och nettovinsten beräknas till cirka 150 000 kronor per hektar om några år, säger Sverker Johansson som gör den här satsningen tillsammans med sin son, Axel Johansson.

Sverker Johansson är jägmästare och jobbar som vetenskapsjournalist. Sedan flera år tillbaka driver han ett eget produktionsbolag som producerar magasin och film, främst med fokus på areella näringar och miljö.

Tillsammans med sin familj äger han en 160 hektar stor fastighet i Skattungbyn utanför Orsa. Ungefär 120 hektar är produktiv skogsmark, resten är biotopskydd och myr. En del av fastigheten är ett område som förre ägaren ”glömt” och som är i stort röjningsbehov. Älgen hade förstört några tallplanteringar varpå det vuxit upp en hel del björk i stället, men även den är hårt betad.

– Röjningen är väldigt eftersatt så jag och min äldsta son har röjt där en hel del. Samtidigt ser vi det här som en möjlighet att kunna satsa på löv och på så sätt sprida riskerna, vilket är helt nödvändigt med tanke på klimatet, säger Sverker Johansson.

Skogen en del av pensionsplaneringen

Målet med skogsägandet är att kombinera tillväxt och naturvård, och rent ekonomiskt ser Sverker Johansson skogen som en del av pensionsplaneringen.

– Halva fastigheten ska säljas om 20 till 30 år. Tanken är att undvika annat än nödvändig skötselavverkning och bygga volym. Med dagens fastighetsvärden är växande skog värd dubbelt så mycket som virke.

Samtidigt har Sverker Johansson tyckt att det känns tråkigt att inte kunna tjäna några pengar på skogen i ett tidigare skede. Men så kom hans son Axel med förslaget att satsa på sprängticka.

– Det lustiga var att jag själv hade skrivit om just sprängticka för en tidning ganska nyligen, men jag tänkte inte på det som en möjlighet, säger Sverker Johansson.

Stor efterfrågan på chaga

Sprängticka, som också kallas chaga, är en svamp som finns naturligt i våra skogar och angriper björkar. Svampen sägs ha många hälsofördelar, främst för att den är rik på antioxidanter. Efterfrågan på sprängticka är stor inom skönhets- och hälsokostindustrin, och marknaden växer så snabbt att den naturligt förekommande svampen inte räcker till. Därför har ympning blivit en lösning, bland annat i Ryssland och Finland där marknaden är stor. I Sverige är det dock ovanligt än så länge.

– Vi i skogsbranschen är konservativa, så om man nämner hälsokost och antioxidanter är det många som ryggar tillbaka. Men vårt resonemang är att det räcker att tro på marknaden, säger han.

Två hektar kan bli 25 hektar

Sverker Johansson gav sin son Axel i uppdrag att utreda möjligheterna att ympa sprängticka i deras skog samt att göra en kalkyl på satsningen. Han fick då kontakt med ett företag i Finland som var intresserade av ett samarbete. Via företaget köpte Sverker och Axel Johansson ymppluggar av sprängticka och förra året gjorde de en första ympning.

Nicholas O’Sullivan i färd med att ympa åt den finska firman som Sverker och Axel har ett samarbete med. Foto: Per Fenger-Krog

Nicholas O’Sullivan i färd med att ympa åt den finska firman som Sverker och Axel har ett samarbete med.

– Det kom några representanter från Finland och hjälpte oss. Det var roligt och inte alls svårt. Man borrar hål, slår in fyra ympar per träd och pluggar igen med vax, säger Sverker Johansson.

Det finska bolaget har tecknat ett avtal om att köpa skörden till marknadspris när den är klar. Marknadspriset är idag 350 kronor kilot och de räknar med cirka 750 kilo per hektar. Inledningsvis har Sverker Johansson avsatt två hektar skog till det här projektet men redan nästa år har han och sonen bestämt sig för att skala upp satsningen. De har totalt 25 hektar skog som är av den här karaktären och omloppstiden på svampen är cirka åtta år.

– Vi resonerar som så att om man gör en ympning på ett hektar vartannat år så får man till slut en regelbundenhet i skörden, om det visar sig att det går bra, säger han.

Lönsamt och bidrar till naturvården

Sverkar Johansson tycker att den ekonomiska risken i förhållande till möjligheterna är hanterbar. Dessutom ser han satsningen som en möjlighet att bidra till naturvården.

– Lyckas vi med det här så har vi hittat en inkomst som är skyhögt över traditionellt skogsbruk, och det här är björkar som vi annars skulle ha röjt bort. Nu kommer de döda björkarna att bli bra för insekter och fåglar. Det är en hållbar och vackert designad metod, säger han.

Han ser även att satsningen går i linje med den filosofi han har som skogsägare.

– Man har den skog man har, det är svårt att ändra på. Så min utgångspunkt är att göra det bästa av den, på alla plan. Hur kan jag tjäna pengar på skogen och hur kan jag utveckla den så att den blir så trevlig som möjligt? Rusta kojan vid öringån? Dämma upp en våtmark? Överlag tycker jag att man måste våga tänka lite utanför boxen som skogsägare. De mjuka värdena ökar. Alternativet, med ständigt ökande skogsbrukskostnader och sjunkande virkespriser, är ett sluttande plan tycker jag.

Text: Malin Letser

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.