Nytt klimat gör att gamla sanningar behöver omprövas

Med klimatförändringarna omprövas gamla sanningar om hur skogen bör skötas – och det blir viktigare för skogsägare att ha koll på hur skogen mår. Det konstaterar Emma Holmström som är nybliven professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) – en professur som Skogssällskapet finansierat.

Hittills har riktlinjerna för svensk skogsskötsel byggt på att kväve är det som begränsar tillväxten. Men på grund av klimatförändringarna finns nu delar av landet där återkommande torka riskerar att minska skogens vitalitet. Det bör skogsägare vara uppmärksamma på, menar Emma Holmström.

– Med en ökad temperatur kommer tillståndet i skogen att variera mer. Det kommer att krävas mer av skogsägarna som behöver vara mycket mer alerta på förändringar och noggranna i sin planering och prioritering av vilka åtgärder som ska genomföras, säger hon och fortsätter:

– Traditionella skogsbruksplaner med tioårig planeringshorisont kommer inte att gå att lita på när klimatet förändras.

Vad innebär det att klimatanpassa skogen?

Klimatanpassning handlar i grund och botten om att bädda för vitala skogar i framtiden. Genom att följa skogens tillväxt går det att ha koll på hur den mår.

– Man behöver följa och vara uppmärksam på om tillväxten avtar, eftersom det innebär ökad risk för skogsskador. Det är för sent att vänta tills skogen redan har skador, säger Emma Holmström.

Hon berättar att metodutvecklingen är snabb och att det snart kommer att finnas fjärranalysmetoder som nästan omedelbart visar hur trädens barrmassa och tillväxt förändras. I väntan på ny teknik kan man som enskild skogsägare skaffa sig beredskap genom regelbunden tillsyn.

– Man kan ta för vana att undersöka tillväxten varje år genom att borra ett par träd med tillväxtborr och se om årsringarnas bredd har förändrats.

Ett annat tips är att vara uppmärksam på om tallarna förlorar stora mängder barr.

– Tallens barr lever i tre år och varje säsong tappar tallen en del av sina barr. Den stora barrförlusten sker efter tillväxtsäsongen, men efter en riktigt torr försommar kan man se att tallarna släpper stora mängder barr redan i juli-augusti, som en reaktion på torkstress, säger hon och fortsätter:

– Tallar, granar och björkar klarar enskilda torrår, men om torkan blir mer regelbunden kan det leda till minskad tillväxt.

Kan gallring vara en lösning?

Nya forskningsresultat visar att hårda gallringar i torkstressade bestånd ger omedelbar respons på tillväxten, eftersom färre träd ska dela på vattnet efter gallringen.

– Det är i sig inget nytt men det är intressant att responsen i tillväxt var så omedelbar, redan första sommaren efter gallring. Fortfarande gäller att totalproduktionen är högre i ogallrade bestånd, men i lägen med långvarig torka kan de täta bestånden bli för stressade och då kan hårda gallringar bli lösningen, säger Emma Holmström.

Föryngring skapar nya möjligheter

Föryngringsfasen är ett gyllene tillfälle att tänka på hur den skog som ska växa på platsen i framtiden kan klimatanpassas. Ett gott råd är att börja bredda trädslagsportföljen.

– Även om du inte tänker byta trädslag i ett helt bestånd, så kan det vara bra att börja testa nya trädslag – varje art har ju sina ståndortskrav och sina krav på markberedning och så vidare. Testa i mindre skala för att lära dig, säger hon.

Främmande trädslag – en klimatsmart väg framåt?

Emma Holmström också att attityden till användning av främmande trädslag håller på att förändras. I Sverige har användning av så kallade exoter hittills varit hårt reglerad i skogsvårdslagen.

– Man har varit restriktiv med att flytta trädslag, men nu ser forskarna att det kan bli nödvändigt och kallar det ”assisted migration”.

Det vi tidigare talade om som införande av exotiska trädslag beskrivs nu som förflyttning av trädslag för att möta ett förändrat klimat, säger hon. Hon tror att utländska trädslag kommer bli en större fråga i den svenska debatten framöver.

– Vi kommer nog att behöva använda sibirisk lärk som klimatträdslag i norra Sverige. Hybridlärk kan vara ett alternativ i södra Sverige där det blir svårt att fortsätta med gran. Vi kan också använda den mer torktåliga inhemska aspen i stället för björk. Att lyckas med etablering av asp kan däremot bli en utmaning, eftersom trädslaget är så viltbegärligt. Viltbehandling av plantor kommer att bli en viktig klimatanpassningsåtgärd i skogsbruket, tror Emma Holmström.

– Vi behöver öka antalet användbara trädslag genom att samtidigt skydda plantor mot viltbete. Viltbehandling kommer att vara en kostnad man får vara beredd att ta för att få upp trädslag som klarar ett framtida klimat.

Text; Malin von Essen