Avslutat projekt

Kunskapssyntes om nyckelbiotoper

Projektets syfte är att bidra till evidensbaserade beslut vid hanteringen av nyckelbiotoper på olika nivåer, från policyöverväganden på nationell nivå till mer specifika ställningstaganden på regional och lokal nivå.

Nyckelbiotop

Gyllenbergen, Borlänge. Foto: Lena Gustafsson

Nyckelbiotoper är från början ett svenskt begrepp. Det lanserades av Skogsstyrelsen i början av 1990-talet och fick snabbt spridning till Norge, Finland och de baltiska länderna. Inventeringen av nyckelbiotoper är en av de största kartläggningar av värdefull natur som har gjorts i vårt land. Fram till idag har över 100 000 nyckelbiotoper registrerats, och tillsammans täcker de cirka 2 procent av den produktiva skogsmarken. Forskningen om nyckelbiotoperna kom igång i slutet av 1990-talet. I sammanställningen har Lena Gustafsson och Mats Hannerz gått igenom ett 90-tal vetenskapliga artiklar, rapporter och examensarbeten som direkt handlar om nyckelbiotoper. De flesta är gjorda i Sverige (60 %) och Finland (21 %), men det finns också flera vetenskapliga studier från Norge, Estland, Lettland och Litauen.

Nyckelbiotoper är ett livligt diskuterat begrepp inom skogsbruk och naturvård bland annat eftersom de medför restriktioner för certifi­erade skogsägare. Det är viktigt att det vetenskapliga underlaget är känt vid olika avvägningar och dialoger, inte minst eftersom forskningsresultaten innehåller många intressanta men hittills ringa kända resultat. Vi vill därför på ett användar­vänligt sätt sammanfatta och föra ut resultat från de vetenskapliga artiklar om nyckelbiotoper som publicerats i Sverige, Finland, Norge och Baltikum, dvs. det område där nyckelbiotops­begreppet används.

Det finns starka belägg för att nyckelbiotoperna verkligen har ett rikare växt- och djurliv än omgivningarna. Många studier visar också att de små nyckelbiotoperna är känsliga för avverkning i omgivande skog eftersom kanteffekterna är stora. En annan slutsats som stöds av studier är att nyckelbiotoperna är viktiga i ett landskaps­perspektiv. Trots att de ofta är små är de fördelade i landskapet och kan fungera som ett nätverk där arter kan överleva och sprida sig.

Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2017

Lena Gustafsson

Professor

Professor i naturvårdsbiologi. Forskar på markanvändningsfrågor särskilt kopplade till skog och skogsbruk.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.