Hoppa till innehåll Hoppa till undermeny Hoppa till undermeny
Meny

Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Förädling för framtidens klimat

    På Skogforsk pågår ett intensivt arbete med att få fram plantor anpassade för framtidens klimat. Bra tillväxt är en viktig del i förädlingsarbetet, men ock så att få robusta skogar som bättre står emot skador

  2. Klimatförändringar styr skogsskötseln på Vråskogen

    På Skogssällskapets fastighet Vråskogen anpassas skogsskötseln till ett klimat i förändring. Mer lövträd, rätt trädslag på rätt plats och tillförsel av näring är några av metoderna som används för att rusta fastigheten för framtiden.

  3. SLU-forskare vill minska risken för skogsbränder

    Vad ökar risken för skogsbränder och dess omfattning? Sara Jones, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), studerar frågan med hjälp av kartdata och satellitbilder. Utifrån insikterna vill forskarna utveckla skötselmetoder som minskar risken för

  4. Vilda visenter i Sverige – en möjlighet?

    Visenter skulle passa bra i det svenska landskapet och bidra till den biologiska mångfalden – det visar ett forskningsprojekt vid SLU finansierat av Skogssällskapet. Men det faktum att visenten är en hotad art enligt EU:s art- och habitatdirektiv kan

  5. Hanna Flink jagar året om - här är hennes bästa tips

    Årets jaktsäsong är i gång. För många är råbockjakten startskottet, följd av den efterlängtade älgjakten. Men, det går att jaga i stort sett året om. Hanna Flink, produktions- och virkesansvarig på Skogssällskapet, delar med sig av sina bästa tips.

  6. Viltinventering med drönare i skyddade områden

    Även i skyddade områden är det är viktigt att ha tillgång till fakta om viltpopulationerna. Två länsstyrelser har testat Mattias Petterssons metod för att inventera dovvilt.

  7. Fler arter ställer nya krav på viltförvaltningen

    Ökningen och utbredningen av klövvilt är en av de större förändringarna i svensk skog under de senaste decennierna. Älg och rådjur delar nu allt oftare skogar med dovhjort, kronhjort och vildsvin. Det påverkar djur, natur och människor – och ställer nya

  8. Nya kartor ska ge bättre bild av skogens viltfoder

    Snart lanserar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kartor som visar tillgången på viltfoder i skogslandskapet. Tanken är att viltförvaltare och skogsägare, med ökad kunskap om viltmaten, ska kunna fatta mer välgrundade beslut som gynnar både djuren och

  9. Återställda våtmarker har fått både fåglar och grodor att återvända till Nynäs naturreservat

    Sedan 2020 har drygt 100 våtmarker återställts i Nynäs naturreservat. Det har bland annat gynnat djur- och fågellivet på platsen – idag lägger mängder av trollsländor sina ägg i vattnet här och nya fågelarter upptäcks ständigt. Det menar

  10. Skapa viltfoder på den mindre produktiva skogsmarken

    Ett viltanpassat skogsbruk går hand i hand med andra viktiga skogsbruksåtgärder. Det betonar Rasmus Wictorsson, förvaltare på Skogssällskapet i Göteborg. Här berättar han om hur man kan skapa mer foder på sin skogsfastighet och om den potential han ser i

Gå djupare

Våra tjänster inom Skogsskötsel

Aktuella projekt inom Skogsskötsel

Våra egna fastigheter där vi arbetar mycket med Skogsskötsel