Hur påverkar markberedning kol- och kväveförråd i mark och biomassa efter 15-20 år?

I projektet undersöker man hur markens kolförråd påverkas på längre sikt av markberedning och gödsling, två åtgärder som är vanliga för att öka tillväxten i skogen. Man tittar även på hur artdiversiteten av mykorrhizan påverkas av åtgärderna på längre sikt.

I nordliga skogar är markens kolförråd generellt högre än biomassans. Det finns en farhåga att markberedning kan leda till stora förluster av markkol. Markberedning leder vanligtvis till ökad planttillväxt och därmed ökat kolförråd i biomassan med liten påverkan på markens kolförråd under de första två åren visar studier i ca 15 försök.

Hur markens kolförråd påverkas på längre sikt (>15 år) har undersökts i ett fåtal studier och är därmed mer oklart. Vi vill därför undersöka hur markberedning påverkar markens kolförråd 15–20 år efter avverkning i två gödslingsförsök (Hagfors och Nissafors) där biomassan i träd och markvegetation inventeras i ett pågående projekt. Detta ger oss möjlighet att beräkna det totala kolförrådet i biomassa och mark, vilket är nödvändigt för att kunna bestämma hur markberedning påverkar klimatet i ett längre tidsperspektiv.

Studien genomförs i två avverkade gödslingsförsök, där totalt 450–1800 kg kväve per hektar tillförts i de tidigare bestånden. Kvävegödsling ökar inbindningen av kol i skogen inte bara genom ökad tillväxt, utan även genom ökad inlagring av kol i marken. Detta orsakas både av ökade förnamängder och minskad nedbrytning. Det är däremot oklart hur beständig ökningen av markens kol- och kväveförråd är. Detta ska undersökas i projektet. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur artdiversiteten av mykorrhizan påverkas av markberedning och tidigare gödsling, vilket enligt vad vi känner till inte studerats tidigare.